vill bara gömma mig där ingen ser
orkar inte när folk ser på mig och ler
ler för saker som inte finns och saker som jag inte ber om
jag vill inte ha dig mer
i mina tankar
jag vill inte se dig framför mig där du springer fram till mig med öppna armar
armar som omsluter min kropp och du har mig så nära
så nära att jag kan höra dina hjärtslag, men inte dina tankar
vad tänker du?
kan man höra tankar?
jag vill inte ha dig mer
sluta få mig att tro att jag vill
jag vet vad jag vill, men ändå är jag osäker
om du säger att du vill ha mig, vad gör jag då?
vill jag ha dig om du vill ha mig? eller hur fungerar det?
jag vet ju innerst inne att du inte vill ha mig, inte som jag vill ha dig
men jag vill ju inte ha dig mer!
jag vet inte ens vad det är jag tänker
vad det är jag skriver
det bara glider fram under mina fingrar
och tangenterna skriker när jag slår på dem
men av någon anledning slutar jag inte slå
jag ska slå så hårt som det någonsin kan tänkas gå
jag vet inte ens vad det är jag tror jag vill tänka på
jag har något inom räckhåll, men det är ändå omöjligt att få
får jag tänka på dig ändå, trots att jag aldrig kan nå?
aldrig kan nå hela vägen framtill dina tankar, innuti ditt huvud
jag vet inte hur hjärnan fungerar eller hur den är uppbyggt
vet inte vad som gömmer sig långt där inne, där ingen ser
inte ens jag
det finns inte en ficklampa i världen som kan lysa upp
mina tankars mörkaste vrår
jag vill inte ha dig mer
jag är ganska säker på det.
du åker upp på vinden nu
ska ta ner dig igen när någon annan kan tänkas behöva dig
behöva dina kramar, behöva din tröst
behöva din värme, ditt skratt och din röst
men du pratar inte, du är stum
bara i min fantasi kan jag höra dig
för saker som är gjorda av tyg kan inte prata
inte på riktigt
jag ser galen ut, på riktigt, när jag pratar med dig
för du sitter bara där och stirrar på mig
jag vill inte ha dig mer!
om jag behåller dig, är jag ocool då?
du är ju inte på riktigt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar